DESIGN THINKING

Driver du förändringsprocesser, utvecklar tjänster eller är involverad i innovationsutveckling? Design Thinking och kreativ facilitering bygger upp din kompetens så du kan fånga upp problem, förstå behov och utveckla lösningar i nära kontakt med dina slutanvändare. Här ska du få en beskrivning av Design Thinking-processen och hur den praktisk går till. 

VAD ÄR DESIGN THINKING?

Det som karaktäriserar Design Thinking är att processen börjar med den empatiska förståelsen för användarens olösta behov och att lösningsförslagen, i form av enklare skisser och prototyper, itereras mellan utvecklare och användare. På så vis ökas möjligheterna att utveckla lösningar som skapar värde för kunder och användare.

VARFÖR BEHOVEN ÄR SÅ VIKTIGA?
Anledningen att börja med behoven är att det ökar förutsättningarna för innovativa och meningsfulla lösningar. När du ser ett olöst behov har du upptäckt frön för innovation - och ofta många sådana frön. Ett olöst behov ger skjuts för kreativiteten, eftersom ett olöst behov kan mötas på en mängd olika sätt.

En annan fördel med att placera behoven i centrum är att minimera risken för att utveckla fel lösning. Eftersom du hela tiden blottlägger dina antaganden och testar lösningen om och om igen, ökas möjligheterna för att den i slutändan blir framgångsrik.

Sist men inte minst, att intressera sig för användarens behov skapar förutsättningar för att leverera goda och angenäma upplevelser. Det här kan å ena sidan stärka relationen till användaren och skapa lojalitet till varumärket eller organisationen. Å andra sidan bidrar så kallad god design till ett inkluderande förhållningssätt som tar hänsyn till användarens specifika förutsättningar.

PROCESSEN

Creosas processmodell bygger på British Design Councils så kallade Double Diamond och visar hur tänkandet skiftar fokus och byter strategier i designprocessens olika faser. Av pedagogiska skäl används här tre diamantformationer, vilket detaljerar och tydliggör det viktiga samspelet mellan att öppna tänkandet (tänka divergent) och stänga genom analys och beslut (konvergent tänkande).

Anta att du har ett gnagande problem och här tar vi entreprenören Stefan som exempel. Av någon anledning som han inte själv förstår börjar kunderna överge det gym han driver. Trots tappra marknadsföringskampanjer fortsätter företaget månad efter månad att tappa i lönsamhet.

Med Design Thinking som metod vill han nu få nya perspektiv på problemet och designa innovativa lösningar som får kunderna att återvända.

Utforska med empati

Stefan börjar med att bege sig ut till kundernas värld och nyfiket utforska hur det ser ut på "fältet". Han observerar sina kunder på plats i gymmet och ser även till att intervjua dem. Stefan undersöker kundernas totala upplevelse av Stefans Gym, hur gymkulturen påverkar tankesätt och beteenden, vilka drivkrafter kunderna har och vilka behov de uppvisar. Han försöker med alla tänkbara medel leva sig in i hur kunderna tänker och känner. Det här arbetet, som kan vara
både omfattande och tidskrävande, innebär att Stefan kommer bort från sina vanemässiga antaganden. Istället för förutfattade meningar ges nu plats för insikter och idéer.

Definiera

Nästa fas i processen konvergent. Nu handlar det om att samla ihop all data från fältet för att undersöka vad den egentligen betyder. Stefan bearbetar datan genom matriser av olika slag och undersöker vad kunderna har berättat om sina upplevelser. Framför allt försöker han utröna vad som ligger bakom orden och förstå de oartikulerade behoven. Rådatan förvandlas successivt till information och vidare till ny kunskap.

Genom att tolka kundernas berättelser växer insikterna så småningom fram. Stefan förstår plötsligt varför gymmet inte svarar mot kundernas behov, vad som irriterar och skapar frustration. Därmed har han funnit problem som behöver lösas. "Definiera" betyder att Stefan ramar in och formulerar en problembeskrivning som utgår från användaren, behovet han upptäckt och den insikt han fått.

Idégenerera och besluta

Den andra diamanten börjar med en divergent fas. Nu är det dags att skapa idéer och lösningsförslag. Stefans problembeskrivning från förra fasen är utgångspunkten och idéerna ska på olika sätt möta och tillgodose kundens behov. Han tar hjälp av några kollegor, kunder och utomstående personer för att få en så bred spännvidd på idéerna som möjligt.

Efter idégenereringsfasen följer en konvergent fas och nu är det dags att bearbeta idéerna genom urval och analys. Stefan väljer ut de bästa idéerna genom att sortera, klustra och inventera dem. Han tar så småningom beslut om vilken idé som är vinnaren. En viktig aspekt i den här urvalsprocessen är att idén ska trigga motivation, engagemang och inspiration hos Stefan. Kreativiteten får bränsle av det lustfyllda och roliga. Här kan Stefan naturligtvis välja att arbeta vidare med fler idéer parallellt - allt beror på tid, resurser och ork.

Bygg prototyper

För att göra en idé begriplig och greppbar behöver den materialiseras och gestaltas på något sätt och det görs genom att bygga så kallade ”prototyper”. En prototyp ska ses som en första modell eller utkast av lösningen. Det handlar inte alls om att presentera en färdig lösning, utan prototypens funktion är att ytterligare utforska idén. Prototypen leder in dig i ett divergent och öppet förhållningssätt. Den hjälper dig att fördjupa förståelsen för idén, hitta nya infallsvinklar och befrukta den med andras idéer. Använd billigt och enkelt material när du bygger prototyper. Bygg i papper, gör skisser, använd lego eller kartong, rollspela, rita seriestrips eller gör fotomontage.

Testa
Prototypen har sin viktigaste funktion i testfasen då den möter sin potentiella användare. Nu är det dags att analysera, dra slutsatser och konvergera tänkandet. Stefan frågar inte sina kunder rakt på sak om de gillar idén eller inte, utan han förstår att det bästa sättet är att låta kunderna testa prototypen. Då blir feedbacken mer tillförlitlig. När Stefan testar ser han till att få ytterligare förståelse för om idén kommer att fungera i praktiken. Genom att experimentera, bygga om och testa många gånger, skapar han till slut ett koncept som kunderna älskar. Stefan har gått från att vara helt fokuserad på sitt utbud och sin produkt (produktorienterad), till att bli helt fokuserad på sina kunders behov (kundorienterad).